Nu är förstudien för tiny villages, ett cirkulärt boendekoncept, genomförd. Vi på LTU Business och Kiruna Växer är stolta över resultatet. Tillsammans med våra kontaktytor – individer, kommuner, företag och myndigheter – ser vi, från våra respektive synvinklar, spännande fördelar och möjligheter med cirkulära bostäder. Dessa kan etableras och avetableras där den lokala fastighetsmarknaden utesluter permanent kommersiellt finansierat bostadsbyggande och på mark med framtida ovissheter. Detta är möjligt eftersom det handlar om cirkulära, flyttbara bostäder som kan flyttas och cirkuleras i sin helhet.
Förstudien har genomförts i samarbete med kommunerna Kiruna, Gällivare, Pajala, Överkalix, Kalix, Haparanda, Boden, Luleå och Piteå. Den har även fått stöd från näringslivet genom Sparbanken Nord och de stora arbetsgivarna inom gruvindustrin: LKAB, Boliden, Viscaria och Kaunis Iron. Offentlig medfinansiering har erhållits från EU och Region Norrbotten. Alla Norrbottens kommuner kommer att kunna dra nytta av resultaten.
Sverige hör till de länder i världen som har flest kvadratmeter bostadsyta per capita. Samtidigt är både uppvärmning (eller kylning) av våra bostäder och byggandet av bostäder några av de största faktorerna för klimatpåverkan. Tiny villages angriper därför bostaden som klimatpåverkare från två håll. Till skillnad från traditionellt, permanent och linjärt bostadsbyggande – där bostäder byggs, används och rivs – är minivillorna i tiny villages fullt cirkulära och flyttas istället för att stå tomma, förfalla eller rivas. Från andra hållet tacklas problemet genom att tiny villages som livsstil erbjuder hög livskvalitet på få kvadratmeter, både byggda och uppvärmda. Detta möjliggörs för målgruppen tack vare en egen liten markplätt, altan och naturen som extra vardagsrum. Dessutom ser vi att den sociala dimensionen i tiny villages ger ytterligare livskvalitet på få kvadratmeter genom gemenskap och aktiviteter i byn – oavsett om det är en by med outdoor-prägel för mest unga vuxna eller en uppförd som kooperativ hyresrätt för seniorer.
Det är mycket positivt att det i dagsläget är fullt möjligt att uppföra tiny villages med permanenta eller tidsbegränsade bygglov utifrån gällande regelverk. Däremot har förstudien identifierat stora fördelar med en särskild lagstiftning för kollektiva flyttbara permanentbostäder. Den term som vuxit fram under förstudien är just kollektiva flyttbara permanentbostäder (KFP).
Idén till detta koncept kom ursprungligen från Kiruna Växer och Daniel Kangas. Kiruna, med sina stora områden av riksintressen – mineral, rymd, försvar, rennäring, kulturmiljö och naturskydd – samt mineralindustrins och besöksnäringens potential, har behov av stora infrastruktursatsningar. Det är Sveriges, kanske Europas, mest spännande men också svåraste plats att bygga på, särskilt på mark som är attraktiv idag men har en oviss framtid på 15–20 års sikt. Med vårt cirkulära, flyttbara bostadskoncept vill vi möjliggöra att sådan mark, som är attraktiv just nu, också kan nyttjas just nu.
Norr- och Västerbotten behöver inflyttning av många människor – 100 000 – som också får ett socialt sammanhang. Kommunerna behöver snabba resultat med fler inflyttade arbetstagare och skattebetalare samt kunna åberopa LIS-regleringen i plan- och bygglagen och dess formulering om väsentlig allmännytta. Därav K som i kollektiva.
Samhället behöver utveckla en bostadsprodukt som är cirkulär istället för linjär, för att minska klimatavtrycket från linjärt bostadsbyggande och skapa möjlighet att nyttja mark som är attraktiv idag, även om den är oviss på 15–20 års sikt. Därav F som i flyttbara.
I kommuner som tillväxer, med eller utan industriella megaprojekt, behöver kommunerna skattebetalare och inte en kostsam fly-in-fly-out-kultur. Arbetsgivarna på orten behöver permanent boende arbetskraft som utvecklar både sig själva, orten och företaget i ett hållbart lokalsamhälle. Tiny villages ska stimulera till permanent boende och motverka en ohälsosam fly-in-fly-out-livsstil för alla parter. Därav P som i permanentbostäder.
Friggeboden, uppkallad efter bostadsminister Birgit Friggebo (år 1979, 15 kvm), är inte bara ett enkelt förråd – det är ett fastighetsrättsligt begrepp som tillkom för att förenkla för människor att bygga ett förråd utan att tynga ner kommunal bygglovshandläggning.
Senare kom attefallshuset, uppkallat efter bostadsminister Stefan Attefall (år 2014, 25 kvm), också ett fastighetsrättsligt begrepp. Här handlade det om att förenkla för villaägare att uppföra en extra byggnad som kunde vara ett förråd eller en bostad, bland annat för att stimulera förtätning av befintliga bostadsområden. Villaägare kunde bygga attefallshus för uthyrning som bostad, vilket skulle främja bostadsbyggande med privata medel där marknaden finns och avlasta kommunernas bygglovsavdelningar.
Därefter kom bolundaren, uppkallad efter bostadsminister Per Bolund (år 2020, 30 kvm), en uppgraderad version av attefallshuset som måste vara en bostad.
Helt nyligen, år 2024, uppdaterades detta ytterligare till 45 kvm, men utan specifik benämning kopplad till en minister ännu – det kallas än så länge bara en utökad komplementbostad.
Tiny villages anser nu att det är dags att ta en liknande regelförenkling till en kollektiv nivå. En lokal bostadsentreprenör ska på ett förenklat och standardiserat sätt kunna ansöka om bygglov för KFP – kollektiva flyttbara permanentbostäder. Detta skulle ge lokala entreprenörer, markägare och arbetsgivare ett kraftfullt och strömlinjeformat verktyg att bli bostadsaktörer i storleksordningen 20 bostäder eller mer, med flyttbarheten som en rejäl tröskelsänkare för beslutet.
Vi kallar det KFP, men initiativtagaren Daniel Kangas har en dröm om att konceptet borde få namnet Kiruna-område. Eftersom idén kommer från Kiruna, som har ett stort behov av snabba bostäder för det enorma arbetskraftsbehovet och lösningar för bostäder på attraktiv mark inom riksintresseområden, vore det passande.
– Det skulle vara både relevant och betydelsefullt för Kiruna om en sådan lagstiftning kunde få namnet Kiruna-område. Någon föreslog att det skulle kallas för ett Kangas-område, men så självgod är inte ens jag, skojar Daniel Kangas.
Kommuner i glesbygd har, även under en uppseglande lokal arbetsmarknad, sällan en vital och marknadsmässig bostadsmarknad. Marknadspriserna på villor och lägenheter är helt enkelt för låga för att motivera nyproduktion av bostäder. För att snabbt och smidigt, trots en otillräcklig marknad, kunna komma igång med bostadsbyggande av attraktiva bostäder för en lockande livsstil är tiny villages – särskilt i strandnära och attraktiva lägen – en reell möjlighet.
Under förstudien deltog 9 av 14 Norrbottens kommuner, varav Överkalix är en.
– Tiny villages-modellen är vår enda chans att skapa ett tillskott av bostäder i någon slags närtid, säger Jan Johansson, kommundirektör i Överkalix kommun.
LIS-regleringen i plan- och bygglagen (ofta kallad LIS-förordningen i dagligt tal) har tillkommit för att ge landsbygden chansen att utvecklas med sina attraktiva strandlinjer. Enligt förstudien misslyckas man dock ofta med att åberopa formuleringen om väsentlig allmännytta. Förstudien rekommenderar därför att kommuner i glesbygd proaktivt ansöker om LIS-områden dedikerade för tiny villages – kollektiva minivillor på gemensam fastighet. 20 nya attraktiva bostäder i en glesbygdskommun borde, enligt oss, räknas som väsentlig allmännytta.
I många kommuner finns detaljplanerade villaområden, ibland till och med med framdragen infrastruktur, men tomterna är svårsålda. Ofta beror det på att villapriserna är för låga för att den enskilde ska vilja eller kunna ta lån för att bygga en villa. I dessa fall föreslår förstudien att kommunen arrenderar ut ett antal intilliggande osålda tomter på 10–15 år för etablering av en tiny village enligt KFP-principen, med i storleksordningen tre tiny houses eller minivillor per villatomt.
Idag är den rakaste vägen till att bli lokal tiny village-entreprenör att läsa på via tinyvillages.se, ladda ned kalkylexempel och vår lathund för bygglovsansökan samt kontakta våra rådgivare, som Lars Oscarsson. De stora nationella fastighetsaktörerna har en agenda som inte tillåter projekt i mindre skala långt borta. De saknar lokalkännedom, de lokala företagens nätverk och incitament – som ibland handlar om att vara lokal arbetsgivare, tjäna pengar på sin mark och kanske dessutom vara lokalpatriot som vill att just deras kommun ska växa och utvecklas med lokala högkonjunkturer och naturliga förutsättningar. Därför tror vi att de lokala, potentiella tiny village-entreprenörerna är nyckeln till att få fram bostäder där det annars är svårt att nyproducera. Därför är ni, blivande lokala tiny village-entreprenörer, så viktiga.
Är du nyfiken på att bo i en minivilla med naturen som extra vardagsrum, i en framväxande tiny village-community i Norrbotten? Vilken kommun och plats skulle du vilja bo på? Var finns ditt jobb, eller jobben du vill söka? Tycker du att en månadskostnad på mellan ca 9 000 och 12 000 kronor är tänkbar och rimlig för dig – för att bo i en minivilla med lite likasinnade grannar och nya kompisar istället för att hyra eller köpa en lägenhet? Frågorna och tankarna kan vara många. Läs gärna vårt fiktiva exempel om Jenny som flyttade till Gällivare här (länk). Fyll gärna i vår icke-bindande intresseanmälan här (länk), där du samtidigt får tips på hur du kan tänka kring vissa valmöjligheter och inriktningar.
Vi i förstudien och våra närmaste samarbetspartners är mycket optimistiska så här långt. Tiny villages som cirkulärt bostadskoncept kan bli en viktig pusselbit för att minska bostäders klimateffekter och ett betydelsefullt sätt att skapa möjligheter för unga, spännande människor från hela världen att flytta till en attraktiv livsstil i någon av Norrbottens kommuner. Att för en ung människa leva med hög livskvalitet till rimlig kostnad och med naturen som extra vardagsrum är Norrbottens starkaste erbjudande till en ung, flyttbar målgrupp. Oavsett om du är intresserad av att bo i eller bygga en tiny village – kontakta oss redan idag!
Samverkanspartners
Samverkanspartners 2
Kommuner
.jpeg)
